sonaZ

Jag har tänkt på en sak. Det är är en väldigt personlig blogg. Jag tror att den inte är särskilt lockande på grund av det. Folk är inte intresserade av hur man känner och hur man tänker. Fatta de som är stora inom media. Att aldrig få dela med sig av det man vill säga, utan att alltid behöva säga det som intresserar massorna. Jobbigt värre.

It's not hate we spread, it's love.

I have never experienced as much love as I have as teenager

Even if it it sometimes crude, sometimes silly, sometimes so very very stupid and destructive

It's love.

Love it a nature force

If not rightly used, it causes big damage

But it is still love

Ibland går det så fort,

Ibland går det så fort att man bara hinner känna fartvinden

Jag minns din vind, den doftade kärlek och lycka

Jag vill blåsa med dig, ta dem med storm

Ibland går det så långsamt,

Ibland går det så långsamt men man vill inte att det ska sluta

Jag minns när vi flög i rymden, bland alla hennes stjärnor

Jag vill flyga med dig, vi går vilse i evigheten

Spring, hennes stjärnor väntar på dig

Själen kan inte hållas fast, inte ens av kärlek

hur skulle jag annars kunna visa dig

Hur långt jag tänker flyga med dig?

Inte på gud, inte på djävulen, buddah eller jesus.

Vi måste våga tro på det vi har.

Vi måste våga tro på att det finns något bättre,

Det finns alltid något bättre.

Även när du är trött, så kom ihåg det.

Det finns alltid något bättre.

För mig har det blivit musiken.

Jag tror på min musik.

Den finns där för mig.

Jag tror på kärlek. Det finns lite till alla.

Man kanske inte vet vem som ger en kärlek, eller i vilken form, men den finns där.

Musiken älskar mig.

Chipsstank

Fan vad det är kallt

Mest besviken

Hon får inte komma hit igen

Bra jobbat

Diska äckliga tallrikar

Jo, men vi får 200 spänn för det här!

Skynda, vi behöver fler glas till drinkarna!

Blåmärke på handflatan

Din jävla fitta

Jag hatar dig

Jag bara vajar med, stadigt förankrad, men jag kan bara leva i just den.

Den är överallt runt mig, jag ser rakt igenom den, men den förvränger allt.

Och ibland är den full av skit som kommer ner från stranden.

Åfan, poesi.

Destroy.

Jag är sjukt trött på alla som tror att de är bäst. Speciellt de som är bortskämda och tror att de är bäst. Eller de som är populära och tror de är bäst. Jag vill bara ta dem, dunka ihop deras huvuden och sticka upp brinnande saker i privata kroppsdelar. Bara för att du är rik behöver det inte betyda att jag inte kan spöa skiten ur dig. Man träffar dem överallt; de som tränger sig fram i busskön, de som ler och tar sista godiset, de som säger 'Ja men jag trodde du också gillade inlagd chilitonfisk' och så vidare. ARGH!

Så kommer jag förmodligen tycka tills jag blir rik själv. Längtar till att jag blir rik, snygg och kanske lite plastikopererad. Har aldrig förstått varför folk har så mycket emot detta. Varför ska inte jag få bli nöjd med mig själv? Min kropp, mitt val, om du inte gillar det, fag off.

Imorron blire sovmorron och kakor 8D Längtar redan :)

Men joo, på stretchingen kom jag att tänka på en pojke vid namn Timmy. Det var ju inte så jätteroligt. Jag började nästan gråta när jag tänkte på den där eftermiddagen ute på gräset framför Ekeby när vi blev ihop för andra gången. Jag minns hans leende, jag minns applåderna när vi kysstes, jag minns Nickes glada ansikte och hur de tjatade innan...

¨

Sedan råkade jag tyvärr komma att tänka på de två gången han gjort slut. Båda gångerna via sms. Och jag kommer ihåg precis hur ont det gjorde. Det känns fortfarande tungt ibland. Visst, jag vet att han inte ville såra mig. I alla fall inte första gången. Men...

Om andra gången vet jag inte vad jag ska säga riktigt. För det första, hans ordval. Visst, rent interlektuellt fattar jag... Men emotionellt kan jag inte få någon rätsida på mig. Och det där om vadet... Har gråtit väldigt mycket över det där. Och på något sätt lever det kvar.